Vi behöver ett arbetsliv med plats för fler och där människor inte slits ut i förtid. Ett allt högre arbetstempo stressar sönder hälsan, livet och relationerna till våra nära. Samtidigt står många människor långt från arbetsmarknaden eller arbetar ofrivilligt för lite. De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar framförallt bland kvinnor då de utöver sitt förvärvsarbete även har det obetalda huvudansvaret för familj och hem generellt. Det dubbelarbetet gör att många kvinnor idag väljer att arbeta deltid för att mäkta med. Kortare arbetstid kan därför både vara ett steg mot ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och bättre psykisk hälsa för kvinnor.

Sverige är rikare än någonsin. Samtidigt utvecklas tekniken så att vi behöver allt mindre tid för att göra samma jobb. När automatiseringen och digitalisering fortsätter kommer det att påverka vårt samhälle i grunden. Här har vi ett val. Vi kan välja en arbetsmarknad där vi får mer tid att leva. Vinsterna från teknikens utveckling investeras i en friskare befolkning för att lämna bakom oss en förlegad arbetsmarknad med stress och utslitning. Det borde vara en självklar utveckling.

Ny svensk forskning från Stressforskningsinstitutet pekar på att kortare arbetstid minskar stressen och sömnen förbättras. ”Vi har utgått från antagandet att brist på tid för återhämtning kan orsaka utmattning och störd sömn. Och nu har vi med denna studie kunnat visa att den tid man frigör med en arbetstidsförkortning kan påverka detta i en positiv riktning” säger forskaren Helena Schiller som har lett arbetet med studien.

I Göteborg har ett projekt pågått i ett år med sex timmars arbetsdag inom kommunal äldreomsorg. För de anställda på Svartedalens äldreboende har projektet resulterat i både bättre hälsa och ett mer effektivt arbete. De anställda har istället för åtta timmar arbetat sex timmar per dag men med full lön. Rapporter från projektet visar att personalen som jobbat sex timmar mår bättre, känner sig lugnare och därmed får en bättre arbetsmiljö än på äldreboende där man inte har haft en arbetstidsförkortning. Resultat är slående. Bland annat har stressnivåerna hos de anställda förbättrats med över hundra procent. Vid det boende som användes som referens, med vanliga åttatimmars-dagar, förvärrades stressläget under samma period med 46 procent.

Vänsterpartiet vill att Österåker inför på försök sex timmars arbetsdag med bibehållen lön inom en eller flera verksamheter med kvinnodominerande yrken, så som den kommunala äldreomsorgen. Försöksverksamheten ska genomföras och utvärderas i samarbete med en följeforskare från t. ex. ett universitet eller institut. Valet av vilken/vilka enheter som ska delta i projektet ska göras i samråd med personalen.

Vänsterpartiet yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att:
Österåker genomför en försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en eller ett par verksamheter inom den kommunala äldreomsorgen.

Francisco Contreras
Vänsterpartiet i Österåker

Hösten 2017 uppmärksammade folkrörelsen #metoo det utbredda samhällsproblemet med sexism, sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor – i skolan, i hemmet, på våra arbetsplatser och i samhället i stort. Hundratusentals kvinnor har vittnat om den otrygghet som kvinnor upplever i vårt samhälle.

Nu vill #metoo gå vidare med arbetet för att göra Sverige tryggt. Den 6 mars överlämnade därför en grupp initiativtagare till de 65 olika metoo-upprop en kravlista till jämställdhetsminister Åsa Regnér. Bland kraven nämns bättre sex- och samlevnads- och samtyckesundervisning i skolan, mer pengar till kvinnojourer, en nationell visselblåsarfunktion för landets skolor, ökad satsning på stöd och behandling, skärpta krav på aktiva åtgärder och rapportering i arbetslivet.

Kraven på ett tryggare samhälle innebär att också kommuner och kommunpolitiker måste ta den otrygghet tusentals vittnade om under #metoo på allvar. Vi bör ta fram förslag på åtgärder för ett jämställt och tryggare samhälle. Vi menar att kravlistan som överlämnades till jämställdhetsministern utgör en utmärkt grund för att jobba lokalt.

Exempel på konkreta åtgärder utifrån #metoo kravlista som Österåker skulle kunna vidta:

1. Satsningar på sex-, samlevnads- och samtyckesundervisning i skolor.
2. Stärkt arbete mot sexuella trakasserier. En visselblåsarfunktion dit utsatta elever och skolpersonal kan vända sig för att få hjälp mot sexuella övergrepp och trakasserier.
3. Ett utbildningsmoment för att motverka sexism, destruktiva könsroller och sexuellt våld införs för kommunanställda.
4. Aktiva åtgärder och rapportering i arbetslivet. Arbeta förebyggande i den kommunala verksamheten och med det lokala näringslivet för att motarbeta sexuella trakasserier.

Vi yrkar att:
Österåker tar fram lokala åtgärder utifrån #metoo rörelsens kravlista för att stärka arbetet mot sexuella övergrepp, trakasserier och övergrepp mot kvinnor.

Francisco Contreras
Vänsterpartiet i Österåker

Ann-Christine Furustrand
Socialdemokraterna i Österåker

Den svenska djurskyddslagen slår fast att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Den slår också fast att djur endast får hållas så att deras hälsa främjas. Lagen är dock en ramlag, som lämnar över till regeringen och till Jordbruksverket att meddela detaljregler.

Vad det gäller hönor som hålls för äggproduktion så stadgas det i djurskyddsförordningen att de ska ha tillgång till rede, sittpinne och ströbad. Flera viktiga funktioner utelämnas dock, till exempel att de ska ha tillräckligt med utrymme.

Det serveras omkring tre miljoner måltider, varje dag, i skola, vård och omsorg. Hur många ägg och vilka ägg som serveras där, gör avtryck. Kommuner, landsting och andra upphandlare av livsmedel kan göra stor skillnad genom att inte upphandla och servera burägg.

Fortfarande hålls omkring en miljon, av Sveriges åtta miljoner hönor, i burar. Burarna kallas för ”inredda” eftersom de rymmer rede, sittpinnar och ströyta.

I en inredd bur hålls upp till 16 hönor och ytan per höna motsvarar ungefär ett A4-ark. Det är så trångt att de inte ens kan sträcka på sina vingar. Det finns en ströyta som ska fungera både som ströbad och sprättyta. Ströytan behöver bara vara tillgänglig för hönorna fem timmar per dygn och den är alldeles för liten för att räcka till alla hönorna.

Kritiken mot att hålla hönor i burar för produktion av ägg är och har de senaste åren varit massiv, både i Sverige och internationellt. Willys, Coop, Hemköp, Lidl, PrisXtra och Netto har tagit bort buräggen ur sina sortiment. Compass Group, som är verksamma i omkring 50 länder runt om i världen och bara i Sverige levererar mer än 50 000 matportioner varje dag till restauranger, sjukhus, skolor och konferenser, beslutade under 2016 att de ska upphöra med användningen av burägg. Fler företag som antagit policys mot burägg är Sodexo, Rema 1000, InterContinental Hotels Group, Aldi Sud och Aldi Nord.

Försäljningen av burägg i butik är låg, då många konsumenter väljer bort de äggen av hänsyn till djuren. Istället används buräggen, som utgör 15 % av den svenska äggproduktionen, i färdigprodukter och storkök.

Idag har 38 av Sveriges kommuner fattat beslut om att vara buräggsfria i sina upphandlingar. Det är inte mer än rätt att Österåker ansluter sig och blir ytterligare en kommun som väljer bort buräggen i upphandlingarna.

Jag föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
Att Österåkers kommun avstår från att upphandla eller köpa in burägg.

Andreas Lennkvist (V)

Ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för våld. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som är av högsta prioritet och vi måste agera för att förhindra det på alla fronter.

Våldet sker ofta hemma, men många gånger finns det grannar som både hört, sett och känt en oro vad som händer. Många vill hjälpa till men kanske inte vet hur. Huskurage är ett initiativ med målet att förhindra våld i nära relationer. Denna metod ger grannarna verktyg för att agera med hjälp av en policy som säger att vi som grannar inte tänker ignorera om vi känner en oro för att någon kan råka illa ut. Det handlar om civilkurage där vi bor. En dörrknackning och ett samtal kan de förhindra fortsatt våld och stoppa det pågående våldet, inte minst förhindra lidande för de barn som drabbas. Det är enkelt – ett dokument sätts upp på anslagstavlan i varje port och ett brev skickas ut till hyresgästerna. Det kombineras med fördel med utbildning för till exempel fastighetsskötare och annan personal i bolaget.

Fler och fler bostadsbolag och bostadsrättsföreningar antar nu Huskurage till exempel har beslut fattats på kommunal nivå av Karlstad, Nacka, Norrtälje, Tyresö, Värmdö och Sundbyberg kommun. Jag anser att det bör vara en självklar del även i Österåkers kommuns trygghetsarbete. Österåker bör vara en trygg kommun för alla.

Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta:
Att ge Armada Fastighets AB i uppdrag att anta och implementera policy och rutin för huskurage.

Andreas Lennkvist (V)

Österåkers kommun köper varje år ett stort antal tjänster från privata företag. Upphandlingarna berör mängder av verksamheter och sträcker sig från byggprojekt och teknikstöd till städning och olika former av omsorg för gamla och sjuka.

Tjänsteupphandlingen utvecklas i allmänhet med ambitionen att öka effektiviteten i den kommunala verksamheten. Man vill få en bättre service till en lägre kostnad.

Den ambitionen har alltför ofta lett till upphandlingar där det lägsta priset helt har fått avgöra vilka företag som ska få de offentliga uppdragen. Den tendensen har drivits på av att de EU regler som styr offentlig upphandling är svårtolkade och, när det kommer till större upphandlingar, förbjuder uttalade krav på att de anlitade företagen ska omfattas av svenska kollektivavtal.

Effekten av den ensidiga inriktningen på det lägsta priset har bidragit till att offentlig upphandling har gynnat djupt oseriösa företag som varken betalar skatt eller erbjuder avtalsenliga anställningsvillkor. Det har i sin tur bidragit till att skattepengar används för att försvåra redan snedvridna konkurrensvillkor i problematiska branscher.

Vi menar att den kommunala upphandlingen – vid sidan av att den ska säkra hög kvalitet – också ska gynna seriösa företag samt understödja en arbetsmarknad där de anställa erbjuds löner och anställningsvillkor som överensstämmer med gällande kollektivavtal.

För att uppnå det målet krävs det en tydligt social inriktning på de kommunala upphandlingsbesluten. Samtidigt måste upphandlingarna hålla sig inom ramarna för LOU och Lavallagen.

Den så kallade Vita jobb-modellen lever upp till de kraven. Modellen bygger på fyra grundpelare:

• Upphandlingsunderlagen ska utformas så att företagen som får offentliga uppdrag måste betala sina anställda i enlighet med kärnan i de kollektivavtal som redovisas i upphandlingsunderlagen. Det är dock viktigt att understryka att detta inte innebär regelrätta krav på kollektivavtal. Sådana krav är inte tillåtna. Däremot ska företagen följa kärnan i de aktuella branschavtalen så som de definieras i Lavalagen, under upphandlingsperioden.
• Huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörer som också ska följa reglerna om löner och anställningsvillkor i enlighet med de ovan beskrivna principerna.
• Företagen skriver under på att brott mot regelverken utgör uppsägningsgrund och grund för skadeståndsanspråk från kommunens sida.
• Företagen öppnar sig för kontroller där företrädare för kommunen kan kontrollera hur företagen lever upp till kraven i kontraktet mellan kommun och företag.

Idag bidrar Svenska kommuner och landsting till social dumpning genom att inte ställa rätt kvalitetskrav vid offentlig upphandling. Svart arbetskraft omsätter enligt skatteverket omkring 66 miljarder om året. Tyvärr använder den offentliga upphandlaren skattemedel för att köpa varor och tjänster utan att ställa tydliga krav på avtalsenliga villkor. Resultatet är att svarta företag konkurrerar ut seriösa företag, skatteintäkter uteblir, och det blir dyrt för samhället att handla billigt. Vita Jobb-modellen gör att kommuner och andra offentliga upphandlare kan använda reglerna i upphandlingslagstiftningen för att undvika social dumpning och svartarbete. Vita Jobb-modellen har fungerat effektivt i såväl Stockholms stad som i Malmö och allt fler kommuner väljer att använda sig utav den

Med bakgrund i detta föreslår vi:
Att kommunfullmäktige beslutar att införa den ovan beskrivna upphandlingsmodellen i samband med tjänsteupphandlingar som riskera att belastas av marknadsstörningar som bygger på illojal konkurrens i form av exempelvis lönedumpning eller skattebrott.

Andreas Lennkvist (V)
Ann-Christine Furustrand (S)

2015 skrev världens länder under ett avgörande klimatavtal i Paris, världen är överens om att vi måste hålla den globala uppvärmningen långt under +2 °C. För varje månad som går slås nya värmerekord och årligen blir konsekvenserna av orkaner, skogsbränder och ett förändrat klimat allt tuffare. En tredjedel av Arktis havssommaris har försvunnit, världshaven försuras allt mer, och eftersom varm luft kan hålla mer vattenånga än kall, kan vi förvänta oss både förvärrade regionala översvämningar och en ökning av tropiska stormar. Klimatkatastrofer slår både direkt mot människor och mot investeringar i till exempel fastigheter och försäkringsbolag. Ska vi lyckas vända denna utveckling är det helt nödvändigt att majoriteten av världens redan upptäckta reserver av kol, olja och gas lämnas kvar i marken.

Världens samlade funna tillgångar av fossila bränslen, som kontrolleras av stora transnationella bolag och av vissa länder, motsvarar mer än 2795 gigaton koldioxid vilket är många gånger mer än vad som skulle leda till en uppvärmning på 2 °C. Utvinning av huvuddelen av de tillgångarna får därför aldrig tillåtas.

För att inte bidra till fortsatt utvinning av fossila bränslen så bör inte Österåkers kommun investera i bolag inom fossilbränslebranschen. Att divestera vore både ett viktigt etiskt ställningstagande och ett nödvändigt verktyg för att rikta om ekonomin till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Örebro kommun tog som första svenska kommun fasta på ovanstående resonemang och beslöt i oktober 2014 att divestera sina pengar ur fossilindustrin. Efter detta har även Uppsala kommun tagit ett liknande beslut och uppmanar fler kommuner att göra detsamma. Utöver dessa två har i Sverige även Svenska kyrkan, Diakonia, Lunds universitet, Stockholms universitet och Chalmers tagit beslut om att helt divestera sig ur fossilindustrin, även större utländska städer så som Köpenhamn och Oslo har fattat beslut om att divestera sin verksamhet.

Fossil Free Sverige skriver följande om hur man går till väga för att divestera:

”Det tydligaste och enklaste tillvägagångssättet är att förändra placeringspolicy. Eftersom policyn utgör riktlinjerna för den aktör som investerar era medel, kommer investeringarna därefter att justeras utifrån den nya policyn.I placeringspolicyns etiska riktlinjer utesluts ofta olika branscher, såsom vapenindustrin och tobaksindustrin. För att utesluta även fossilt kan ni välja att infoga någon av följande meningar i era riktlinjer: “Placeringar ska inte ske i världens 200 största fossilbolag, och bör inte ske i några företag som utvinner fossila bränslen” eller “Placeringar ska inte ske i företag som utvinner fossila bränslen.” Båda formuleringar utgör ett tydligt avståndstagande från fossilindustrin. I en kommun kan ett beslut om förändrad placeringspolicy antingen initieras av politiker i kommunstyrelsen eller genom en motion i kommunfullmäktige, eller så kan er finansenhet själva initiera proceduren.”

Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta:
Att Österåkers kommun följer ovannämnda kommuner och divesterar sin verksamhet.

Andreas Lennkvist (V) 

De senaste fyra åren har 2 000 barn vräkts runt om i Sverige trots nollvisionen om att inga barn ska vräkas från sina hem. Nya siffror för år 2016 från Kronofogdemyndigheten visar att nollvisionen inte har uppnåtts. Under första halvåret i år verkställdes 104 vräkningar.

Att barn vräks är en tragedi. Bakom en vräkning finns många gånger sjukdom, livskris, arbetslöshet eller ändrade familjeförhållanden som leder till att en familj kommer på fall. Barnets trygghet rycks undan och hemmet ersätts med ett eller flera tillfälliga boenden. Vägen tillbaka till ett eget hem kan vara lång.

Österåker är en av de 7 kommunerna i Storstockholm där det förekommit vräkningar med barn inblandade under år 2016. I antal barn berörda av verkställd avhysning ligger Österåker på plats 3 efter Stockholms Stad och Södertälje. Med hänsyn till antal kommuninvånare ligger Österåker sämst bland Stockholms kommuner.

Med Nollvisionen, som kom till under den tidigare borgerliga regeringen, är målet att inga barn ska vräkas från sina hem. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att ha ett hem. Kommunerna har ett ansvar att förhindra och i god tid söka upp barnfamiljer som ligger i riskzonen för att hotas av vräkning. Socialstyrelsen, Barnombudsmannen och Kronofogden menar därför att kommunerna ska arbeta med bland annat fasta rutiner, uppföljningar och förebyggande arbete med ekonomisk rådgivning för att förhindra att barnfamiljer vräks. Genom att jobba förebyggande och agera tidigt kan vi minskat antalet vräkningar och att barn vräks från sina hem.

Trots alla rapporter och uppmaningar från myndigheter har knappt var fjärde kommun fasta rutiner och ännu färre har en övergripande plan. Österåker är en av de kommuner som saknar sådana rutiner för att förhindra att barnfamiljer vräks. En genomgång från Socialstyrelsen från juni 2016 visar att Österåkers Kommun saknar både en aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks och en uppsökande verksamhet för akut hemlösa.

Med hänsyn till ovanstående yrkar jag att:
Österåkers Kommun upprättar fasta rutiner och en plan för att söka upp barnfamiljer som hotas av vräkning med syfte att uppnå målet om nollvisionen, dvs att inga barn ska vräkas från sina hem.

Francisco Contreras  (V)

Jämställdhet innebär rättvisa, demokrati och delaktighet, att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. För att detta ska kunna förverkligas förutsätts lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Att integrera jämställdhetsperspektivet vid offentliga upphandlingar säkerställer att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och rättvis fördelning av resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligt finansierade verksamheten så att den blir mer effektiv och säker.

Kommuner och landsting har idag stora möjligheter att ställa jämställdhetskrav i sin offentliga upphandling, ändå är det en möjlighet som används sparsamt.Upphandlingar sker i strikt reglerade former enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV). Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter möjlighet att ställa olika krav på leverantörerna utöver själva tjänsten eller varan. På miljöområdet har kommuner och landsting kommit ganska långt när det gäller kravställandet. Men när det gäller jämställdhetskrav finns stora utvecklingsmöjligheter.

Ett exempel på hur man använder sig utav jämställdhetskrav i upphandlingar är Växjö kommun som lagt till detta i sin upphandlingspolicy. Policyn ställer bland annat krav på att leverantörer ska ha en jämställdhetsplan som lever upp till lagens krav. Det kan till exempel kontrolleras genom att använda SKL’s checklista. Checklistan är ett exempel på hur en kommun kan följa upp leverantörens aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen genom att från denne inhämta handlingar och uppgifter.

Utdrag ur upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun, senast ändrad 2011-08-30:

”Växjö kommun bedriver ett omfattande arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Företag som har 25 anställda eller fler ska till sina anbud på tjänster och byggentreprenader bifoga egna aktuella jämställdhetsplaner, se 3 kap 13 § Diskrimineringslagen (2008:567). Växjö kommun ska ställa krav på att leverantörerna i sin affärsverksamhet inte diskriminerar någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck.”

Ovanstående text från Växjö kommun är ett exempel enligt LOU systemet. Det går dock även att ställa liknande krav i LOV. I lagens 4 kapitel, 2 §, ges nämligen möjligheter att ställa krav på jämställdhet och sociala hänsyn:

”Den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget.”

Socialnämnden i Bollnäs kommun har t.ex. beslutat att ställa krav på jämställdhet vid upphandling av personlig omvårdnad och service:

”För att kunna ingå avtal med socialnämnden ska utföraren följa socialnämndens jämställdhetspolicy, i vilken man bland annat fastslår att jämställdhetsarbetet inom socialnämnden är en del av ett pågående kvalitetsarbete och att det är viktigt att kvinnor och män får en likvärdig behandling.”

Enligt SKL ska Sveriges kommuner och landsting i all sin verksamhet undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet därför vore det fullt rimligt om Österåkers kommun följer SKL’s rekommendationer och inför jämställdhetskrav i sina upphandlingar. Det vore även i linje med EU-rättens krav på systematisk jämställdhetsintegrering i offentliga verksamheter.

Med bakgrund i detta föreslår jag fullmäktige besluta:
Att i linje med SKL’s rekommendationer besluta att Österåkers kommun inför jämställdhetskrav i upphandlingar som sker i såväl LOU som LOV systemet i den mån det är möjligt

Andreas Lennkvist (V)

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.

Undersökningar visar att de svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2012 visar att det uppkommer ungefär 1,2 miljoner ton matavfall per år och då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – att vi köper för mycket och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna. Enbart ett hushåll beräknas kunna spara 3000 – 6 000 kr per år på att minska sitt svinn.

Men svinnet kostar och det kostar mer än bara pengar, det kostar även för miljön. Att producera mat som orsakar så mycket onödiga växthusgaser och som påverkar klimatet och bidrar till övergödning är inte långsiktigt hållbart. Speciellt om allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska svinnet är därför att göra en insats för såväl miljön samtidigt som det är kostnadseffektivt.

Som kommun kan Österåker agera, dels genom att se över hur man inom de kommunala verksamheterna kan minska onödigt matsvinn men också som en viktig aktör när det kommer till att vägleda medborgarna i en mer klimatsmart och ekonomisk hållbar riktning. Det skulle till exempel kunna ske via informationskampanjer etc.

Med bakgrund i detta föreslår jag fullmäktige besluta:

Att Österåkers kommun utreder möjliga åtgärder för att minska matsvinnet inom de kommunala verksamheterna.

Att Österåkers kommun ser över eventuella åtgärder för att öka medvetenheten hos medborgarna vad gäller matsvinn.

Andreas Lennkvist (V)

Österåkers kommun har som mål att bli länets mest attraktiva skärgårdskommun som flest väljer att flytta till, bo och verka i, starta företag i samt besöka. En skärgårdskommun i världsklass. För att nå de målen krävs det att Österåker blir en ännu bättre turist- och studentkommun och då krävs det att politikerna lyssnar på de behov som finns; dels hos turister och studenter, men också invånare och företagare i Österåker. Detta gör vi bland annat genom att tillåta utökade uteserveringstillstånd på Österåkers restauranger. Österåker kan bli en otroligt konkurrenskraftig kommun i norra Stockholm och måste därför ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som andra attraktiva kommuner både i länet och runt om i Sverige och världen – även när det kommer till utelivet.

Ingen restaurang blir tvingad att ha öppet längre, men att möjligheten finns tror jag är ett steg i rätt riktning. I andra städer så som Visby och Kalmar, vilka har tillåtit restauranger att utöka serveringstillstånd, visar även statistiken att antalet anmälda våldsbrott har minskat drastiskt, vilket är någonting väldigt positivt. I Visby gick de anmälda våldsbrotten ner med hela 73 % sedan de tillät restaurangerna att utöka sina serveringar 03.00 istället för 02.00.

I Kalmar har krogsrelaterade bråk halverats sedan de tillät förlängda serveringstillstånd. Detta i kombination med att restaurangägare och invånare i Österåker visat intresse för en sådan förändring är goda anledningar till att förlänga uteserveringstillstånden även i Österåkers kommun.

Idag tillåter dessutom kommunen att i slutna sällskap få sin dryck serverad ute fram till 24:00 medan icke slutna sällskap måste gå in vid 22:00. Att inte erbjuda företagen och medborgarna samma möjligheter oavsett om de hyrt restaurangen eller inte är inte bara direkt orättvist utan det är också att lägga en död hand över kommunens uteliv. Värt att påpeka är även att motionen inte föreslår en förlängning utav öppettiderna utan endast en ändring av tiderna för uteservering. De flesta av kommunens restauranger och barer kommer således även i fortsättningen att stänga runt 01:00. Däremot utökas möjligheten att servera alkohol utomhus från 22:00 till 24:00.

Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta:
Att ändra de kommunala reglerna så att servering av alkoholdrycker utomhus får påbörjas tidigast klockan 11.00 och avslutas senast klockan 24.00 och därmed göra reglerna lika för såväl slutna sällskap som för alla

Andreas Lennkvist (V)