Österåkers kommun och de kommunala bolagen upphandlar för många miljoner kronor varje år. Som upphandlare ger vi försörjning åt mängder av företag. Villkoren i våra upphandlingar får därför stora konsekvenser för dessa företag, deras anställda, för Österåkers ekonomi liksom för samhällsekonomin i stort.

Många rapporter med svindlande siffror belyser hur det offentliga upphandlar varor och tjänster från företag som sedan undanhåller sina pengar utomlands för att undvika beskattning. SvD Näringslivs granskning ”Välfärdens nya ägare” visar till exempel att det varje år går 30 miljarder skattekronor till 16 riskkapitalägda koncerner. Ur dessa skattemedel genereras en vinst på nära 2,9 miljarder kronor. Riskkapitalbolagen gör alltså stora vinster – och många av dem gör också sitt bästa för att undanhålla dessa vinster från beskattning. Enligt Skatteverket omsatte de fem största välfärdsbolagen 22,4 miljarder kronor under 2014, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – men betalade bara 26 miljoner kronor i skatt. Den mest populära metoden som riskkapitalbolagen använder sig av för att undvika skatt är att registrera sig i så kallade skatteparadis.

Detta undanhållande av skatt är samhällsfarligt på flera sätt. Förutom det självklara att vi behöver intäkter för att klara finansieringen av vår välfärd, undergräver detta också skattemoralen och skapar osunda konkurrensförhållanden. Det blir svårt för seriösa aktörer att lämna lika attraktiva bud vid upphandlingar som de aktörer som undanhåller skatt. Diverse välfärdsskandaler visar också att riskkapitalbolagens vinstintressen går ut över kvaliteten.

Andra kommuner har i regler eller policy för sina upphandlingar tagit ställning mot att samarbeta med aktörer som undanhåller skatt. Kalmar anger att ”Våra leverantörer skall beskatta vinsten där den uppstår. Leverantörerna får inte ha någon koppling till det vi i dagligt tal kallar skatteparadis”. Nybro kommun har en likartad formulering. Ett tredje exempel finns i Växjö, där man slagit fast att ”Växjö kommun förväntar sig att anbudsgivaren har ett affärsmässigt etiskt förhållningssätt där vinster från verksamheter baserade i Sverige också beskattas i Sverige.” Detta bör Österåker ta efter.

Jag är övertygad om att såväl kommunens invånare som politiker delar vår uppfattning att skattebetalarnas pengar ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte flyttas från land till land för att undgå beskattning.

Jag yrkar därför:
Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i sin upphandlingspolicy utforma regler för inköp och anbud som utesluter företag som har kopplingar till så kallade skatteparadis.

Andreas Lennkvist (V)

Mikroplaster är ett problem som uppmärksammats först under de senaste åren. Idag finns mätningar som visar att vi har mikroplast spritt i alla våra vatten. Mikroskopiska partiklar kan i sig vara giftiga, men de kan också binda till sig miljögifter och därigenom orsaka skada på de djur som tar upp partiklarna.

Källorna till mikroplasten är flera. De finns i produkter där de i flera fall inte har någon egentlig funktion utan fungerar som utfyllnad, exempelvis i tvålar.

Vi använder idag en stor mängd plastprodukter. Under 2000-talets första decennium tillverkades hela 2500 miljoner ton plastprodukter. Det är mer än den samlade produktionen var under hela 1900-talet. Från flera av dessa produkter lossnar större och mindre delar som så småningom hamnar i havet. De transporteras via dagvattnet (exempelvis däckrester) och de transporteras via avloppssystemet och reningsverken (exempelvis fibrer från fleecetröjor via tvättvattnet).

En annan källa är det skräp som slängs avsiktligt eller oavsiktligt ute i naturen och som så småningom når havet och våra stränder. Plast som hamnar ute i miljön bryts inte ner, men med tiden finfördelas den av solljus och slitage och blir till mikroplast. Enligt det förslag som finns till åtgärdsprogram enligt Havsmiljödirektivet ska alla kommuner i sina avfallsplaner belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp.

Halterna av mikroskopiska plastpartiklar i plankton ökar stadigt och sannolikt kommer mängden mikroplast fortsätta öka under lång tid framöver. Östersjön är en viktig källa till livsmedel och risken är stor att dessa partiklar och/eller de gifter de bär med sig så småningom även påverkar vår hälsa. Problemet med mikroplaster är ett globalt problem. Åtgärder behövs på flera nivåer i samhället där kommunen har en viktig roll. Tidigare i år (2015) beslutade Göteborg, som första svenska kommun att fasa ut produkter med tillsatser av mikroplaster. Tidigare har även bland annat delstater i USA valt att göra detsamma. Vi föreslår att Österåkers kommun, blir ett skärgårdsföredöme och väljer att bli den andra svenska kommunen att fasa ut dessa miljöfarliga produkter.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

Att Österåkers kommun snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast.

Att ge miljö och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit.

Andreas Lennkvist (V)
Aline Österlind (V)

50 svenska kommuner har hittills skrivit på EU-kommissionens Borgmästaravtal. Tillsammans med över 6500 andra europeiska städer kommer kommunerna att jobba med energieffektivisering och för att sänka sina koldioxidutsläpp med mer än 20 % till år 2020 jämfört med 1990.

I EU:s klimatmål ska alla medlemsländer gemensamt, genom energieffektivisering och en ökad andel förnybar energi, minska koldioxidutsläppen med 20 % fram till år 2020. De kommuner som vill gå ännu längre kan skriva på EU:s Borgmästaravtal. En ständigt växande skara kommuner i Sverige och i Europa sätter allt högre klimatmål och allt fler genomför åtgärder för att sänka utsläppen av växthusgaser. Kommunerna menar att den lokala nivån är extremt viktig och att de kan göra skillnad. De enskilda delarna må vara små men tillsammans gör de hela skillnaden.

Borgmästaravtalet är ett initiativ från Europeiska kommissionen. Över 6500 städer har undertecknat avtalet och i länet återfinns Nynäshamn, Södertälje, Botkyrka, Haninge, Tyresö och Stockholms stad.

Kommuner som skriver under Borgmästaravtalet åtar sig att ta fram och genomföra en åtgärdsplan för hållbar energi inom sina verksamheter, samt rapportera till kansliet för Borgmästaravtalet om genomförandet. Kommunen organiserar också energidagar i samarbete med kommissionen samt deltar i EU:s årliga borgmästarkonferens. Åtagandet under Borgmästaravtalet ger kommunerna en möjlighet att profilera sig utåt genom sitt arbete för minskade koldioxidutsläpp samtidigt som en anslutning till borgmästaravtalet gör det enklare att söka EU-medel inom klimat- och energiområdet.

Österåkers kommun skulle även genom att skriva under Borgmästaravtalet få tillgång både till ett brett erfarenhetsutbyte med andra deltagande kommuner och till stöd från EU: När åtgärdsplanen ska upprättas och genomföranderapporter skrivas finns mycket hjälp att få. Dels finns det ett etablerat nätverk av städer som redan har kommit långt och kan ge stöd till att formulera en bra åtgärdsplan för Österåkers kommun. Dels finns det strukturer inom EU för att bistå kommunerna med detta arbete. Olika offentliga förvaltningar finns också som har möjlighet att ge strategisk vägledning och finansiellt och tekniskt stöd till kommuner med den politiska viljan att underteckna Borgmästaravtalet, men som saknar kunskapen och/eller resurserna att uppfylla kraven i det, nämligen att förbereda och införa en handlingsplan för hållbar energi.

Finansiellt stöd till kommunerna för utgifter som rör framtagandet av en åtgärdsplan finns att tillgå via EU. Bland annat kan nämnas programmet intelligent energi, IEE, vilket stödjer investeringsprojekt kring energieffektivisering. En annan möjlighet är Europeiska regionala utvecklingsfonden som ger investeringsstöd kopplade till hållbar stadsmobilitet, lokala energi- och IKT- infrastrukturer, luftkvalitet och landskapsplanering.

Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta:
Att Österåkers kommun undertecknar EU-kommissionens Borgmästaravtal.

Andreas Lennkvist (V)

Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR, är ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i politiskt beslutsfattande och praktisk verksamhet. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå.

CEMR-deklarationen riktar sig till Europas kommuner, landsting och regioner. Dessa inbjuds att underteckna deklarationen och offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. SKL har ställt sig bakom CEMR-deklarationen och rekommenderar alla kommuner, landsting och regioner att underteckna den.

Varje kommun eller region som undertecknar deklarationen måste ta fram en handlingsplan där prioriteringar, åtgärder och resurser anges. Handlingsplanen kan med fördel vara en del i något av Österåkers befintliga styrdokument för att säkerställa att jämställdheten inte blir en separat process skiljt från övrig verksamhet. Flera andra kommuner i Sverige, bland andra Stockholm, Södertälje, Solna och Sollentuna har undertecknat deklarationen liksom ytterligare 1493 Europeiska städer.

Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta:
Att Österåkers kommun följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer och undertecknar den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå framtagen av Rådet för kommuner och regioner i Europa, CEMR.

Andreas Lennkvist (V)

Föreningen Sveriges Ekokommuner är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner som har ambitionen att verka för en hållbar utveckling.

Sveriges Ekokommuner arbetar för att främja utvecklingen för ett hållbart samhälle och med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet utgår man från ekokommunkonceptet som har miljön, den lokala näringslivsstrukturen och den lokala livsstilen som bas.

Av länets kommuner är redan Värmdö, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Sigtuna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje och Upplands-Bro medlemmar. Jag anser att Österåkers kommun bör följa de övriga kommunerna och inte stå utanför alla de stora frågor som diskuteras i föreningen. Vår skärgårdskommun har mycket att tillföra i utvecklingen av det hållbara samhället, från boende och mat till företagande och resursanvändning.

Jag föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
Att Österåkers kommun ska ansöka om att bli medlem i Sveriges Ekokommuner och att hållbarhetsprinciperna ska vara vägledande för kommunens utveckling.

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Ett barnbokslut är en sammanfattning av en verksamhets resultat som direkt rör barn och unga invånare och skulle exempelvis betyda att varje nämnd i samband med det årliga bokslutet gör en utvärdering av hur de under året fattade beslutet har påverkat barnen och ungdomarna i kommunen. Ett barnbokslut kan kortfattat beskrivas som ett sätt att belysa hur kommunen arbetar med barns rättigheter och hur ett barnperspektiv tas i beaktande vid beslut och insatser.

Barnperspektiv kan vara att uppmärksamma konsekvenserna för barn av olika beslut och att få bättre redskap och underlag inför förändringar. Det kan också vara att ta ställning för en svag grupp i samhället och konsekvent verka för denna grupps intressen. Inom många kommuner har barnperspektivet en nära koppling till begreppet barns bästa och barns inflytande. Barnperspektivet är inte enbart relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs även i allra högsta grad av beslut inom tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö.

I utformningen av ett barnbokslut är FN:s barnkonvention en viktig referensram. Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som bör gälla för barn i hela världen. Sverige har ratificerat barnkonventionen och därmed åtagit sig att följa den.

Med bakgrund i detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta:
Att Österåkers kommun inrättar ett årligt barnbokslut där man utvärderar sin verksamhet från ett barn och ungdomsperspektiv, i enlighet med FN:s barnkonvention.

Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Francisco Contreras (V)

I lärarförbundets rankning av Sveriges skolkommuner för 2014 hamnade Österåker på plats 282 av 290. Detta är allt annat än bra och sänder tydliga signaler till oss politiker om att något måste göras.

Därför yrkar vi på att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att inrätta ett utbildningsråd.

Ett sådant råd skulle kunna innefattas av såväl privata som av kommunala representanter från vår kommuns skolverksamheter.

Eftersom att råden inte är vilken arena som helst utan är en samlingsplats för oss partier att lyssna och ta till oss vad företrädarna från föreningar, verksamheter etc. säger så yrkar jag även på att varje valteknisk samverkan som tar sig till och finns representerade i kommunstyrelsen även finns representerade i utbildningsrådet. Det vore fullt rimligt om vi, med målet att bli länets bästa skolkommun också inhämtar kunskap från samma källa och det skulle underlätta för oss alla i vårt arbete att nå vårt mål som länets bästa skolkommun.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta:

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inrätta ett utbildningsråd

Att företrädare från både privata och kommunala verksamheter ska finnas representerade i rådet

Att varje valteknisk samverkan i kommunstyrelsen finns representerade i rådet

Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Heidi Stapf Ekström (MP)
Marie Wengse (SP)
Ann-Christine Furustrand (S)

De senaste åren har vi på nationell nivå sett ett minskat intresse för de tekniska vidareutbildningarna. Sveriges ingenjörer driver idag kampanjer för att fler ska söka dessa och fortsätter det i denna takt beräknas det att saknas ca 50 000 ingenjörer år 2030.

Samtidigt är det tekniska användandet större än någonsin och i vår kommun ser vi ett växande intresse för de gymnasiala programmen i teknik och natur. Det visar att det finns en potential men för att intresset inte ska avta eller vara en fas så behöver vi bidra med en samlingsplats för de teknikintresserade ungdomarna och där är komTek en bra sådan och kan fungera som ett komplement till de gymnasiala programmen men också som en plats dit barnen i de yngre åldrarna kan söka sig och sporra sitt teknikintresse.

Vad är KomTek?

KomTek är en kommunal teknik-och entreprenörsskola. Tekniken är ett verktyg för skapande och utveckling som vi vill att fler skall erövra, till gagn för hela samhället.