Författare: Vänsterpartiet Österåker

De senaste fyra åren har 2 000 barn vräkts runt om i Sverige trots nollvisionen om att inga barn ska vräkas från sina hem. Nya siffror för år 2016 från Kronofogdemyndigheten visar att nollvisionen inte har uppnåtts. Under första halvåret i år verkställdes 104 vräkningar.

Att barn vräks är en tragedi. Bakom en vräkning finns många gånger sjukdom, livskris, arbetslöshet eller ändrade familjeförhållanden som leder till att en familj kommer på fall. Barnets trygghet rycks undan och hemmet ersätts med ett eller flera tillfälliga boenden. Vägen tillbaka till ett eget hem kan vara lång.

Österåker är en av de 7 kommunerna i Storstockholm där det förekommit vräkningar med barn inblandade under år 2016. I antal barn berörda av verkställd avhysning ligger Österåker på plats 3 efter Stockholms Stad och Södertälje. Med hänsyn till antal kommuninvånare ligger Österåker sämst bland Stockholms kommuner.

Med Nollvisionen, som kom till under den tidigare borgerliga regeringen, är målet att inga barn ska vräkas från sina hem. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att ha ett hem. Kommunerna har ett ansvar att förhindra och i god tid söka upp barnfamiljer som ligger i riskzonen för att hotas av vräkning. Socialstyrelsen, Barnombudsmannen och Kronofogden menar därför att kommunerna ska arbeta med bland annat fasta rutiner, uppföljningar och förebyggande arbete med ekonomisk rådgivning för att förhindra att barnfamiljer vräks. Genom att jobba förebyggande och agera tidigt kan vi minskat antalet vräkningar och att barn vräks från sina hem.

Trots alla rapporter och uppmaningar från myndigheter har knappt var fjärde kommun fasta rutiner och ännu färre har en övergripande plan. Österåker är en av de kommuner som saknar sådana rutiner för att förhindra att barnfamiljer vräks. En genomgång från Socialstyrelsen från juni 2016 visar att Österåkers Kommun saknar både en aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks och en uppsökande verksamhet för akut hemlösa.

Med hänsyn till ovanstående yrkar jag att:
Österåkers Kommun upprättar fasta rutiner och en plan för att söka upp barnfamiljer som hotas av vräkning med syfte att uppnå målet om nollvisionen, dvs att inga barn ska vräkas från sina hem.

Francisco Contreras  (V)

Jämställdhet innebär rättvisa, demokrati och delaktighet, att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. För att detta ska kunna förverkligas förutsätts lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Att integrera jämställdhetsperspektivet vid offentliga upphandlingar säkerställer att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och rättvis fördelning av resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligt finansierade verksamheten så att den blir mer effektiv och säker.

Kommuner och landsting har idag stora möjligheter att ställa jämställdhetskrav i sin offentliga upphandling, ändå är det en möjlighet som används sparsamt.Upphandlingar sker i strikt reglerade former enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV). Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter möjlighet att ställa olika krav på leverantörerna utöver själva tjänsten eller varan. På miljöområdet har kommuner och landsting kommit ganska långt när det gäller kravställandet. Men när det gäller jämställdhetskrav finns stora utvecklingsmöjligheter.

Ett exempel på hur man använder sig utav jämställdhetskrav i upphandlingar är Växjö kommun som lagt till detta i sin upphandlingspolicy. Policyn ställer bland annat krav på att leverantörer ska ha en jämställdhetsplan som lever upp till lagens krav. Det kan till exempel kontrolleras genom att använda SKL’s checklista. Checklistan är ett exempel på hur en kommun kan följa upp leverantörens aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen genom att från denne inhämta handlingar och uppgifter.

Utdrag ur upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun, senast ändrad 2011-08-30:

”Växjö kommun bedriver ett omfattande arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Företag som har 25 anställda eller fler ska till sina anbud på tjänster och byggentreprenader bifoga egna aktuella jämställdhetsplaner, se 3 kap 13 § Diskrimineringslagen (2008:567). Växjö kommun ska ställa krav på att leverantörerna i sin affärsverksamhet inte diskriminerar någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck.”

Ovanstående text från Växjö kommun är ett exempel enligt LOU systemet. Det går dock även att ställa liknande krav i LOV. I lagens 4 kapitel, 2 §, ges nämligen möjligheter att ställa krav på jämställdhet och sociala hänsyn:

”Den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget.”

Socialnämnden i Bollnäs kommun har t.ex. beslutat att ställa krav på jämställdhet vid upphandling av personlig omvårdnad och service:

”För att kunna ingå avtal med socialnämnden ska utföraren följa socialnämndens jämställdhetspolicy, i vilken man bland annat fastslår att jämställdhetsarbetet inom socialnämnden är en del av ett pågående kvalitetsarbete och att det är viktigt att kvinnor och män får en likvärdig behandling.”

Enligt SKL ska Sveriges kommuner och landsting i all sin verksamhet undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet därför vore det fullt rimligt om Österåkers kommun följer SKL’s rekommendationer och inför jämställdhetskrav i sina upphandlingar. Det vore även i linje med EU-rättens krav på systematisk jämställdhetsintegrering i offentliga verksamheter.

Med bakgrund i detta föreslår jag fullmäktige besluta:
Att i linje med SKL’s rekommendationer besluta att Österåkers kommun inför jämställdhetskrav i upphandlingar som sker i såväl LOU som LOV systemet i den mån det är möjligt

Andreas Lennkvist (V)

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.

Undersökningar visar att de svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2012 visar att det uppkommer ungefär 1,2 miljoner ton matavfall per år och då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – att vi köper för mycket och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna. Enbart ett hushåll beräknas kunna spara 3000 – 6 000 kr per år på att minska sitt svinn.

Men svinnet kostar och det kostar mer än bara pengar, det kostar även för miljön. Att producera mat som orsakar så mycket onödiga växthusgaser och som påverkar klimatet och bidrar till övergödning är inte långsiktigt hållbart. Speciellt om allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska svinnet är därför att göra en insats för såväl miljön samtidigt som det är kostnadseffektivt.

Som kommun kan Österåker agera, dels genom att se över hur man inom de kommunala verksamheterna kan minska onödigt matsvinn men också som en viktig aktör när det kommer till att vägleda medborgarna i en mer klimatsmart och ekonomisk hållbar riktning. Det skulle till exempel kunna ske via informationskampanjer etc.

Med bakgrund i detta föreslår jag fullmäktige besluta:

Att Österåkers kommun utreder möjliga åtgärder för att minska matsvinnet inom de kommunala verksamheterna.

Att Österåkers kommun ser över eventuella åtgärder för att öka medvetenheten hos medborgarna vad gäller matsvinn.

Andreas Lennkvist (V)

Österåkers kommun har som mål att bli länets mest attraktiva skärgårdskommun som flest väljer att flytta till, bo och verka i, starta företag i samt besöka. En skärgårdskommun i världsklass. För att nå de målen krävs det att Österåker blir en ännu bättre turist- och studentkommun och då krävs det att politikerna lyssnar på de behov som finns; dels hos turister och studenter, men också invånare och företagare i Österåker. Detta gör vi bland annat genom att tillåta utökade uteserveringstillstånd på Österåkers restauranger. Österåker kan bli en otroligt konkurrenskraftig kommun i norra Stockholm och måste därför ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som andra attraktiva kommuner både i länet och runt om i Sverige och världen – även när det kommer till utelivet.

Ingen restaurang blir tvingad att ha öppet längre, men att möjligheten finns tror jag är ett steg i rätt riktning. I andra städer så som Visby och Kalmar, vilka har tillåtit restauranger att utöka serveringstillstånd, visar även statistiken att antalet anmälda våldsbrott har minskat drastiskt, vilket är någonting väldigt positivt. I Visby gick de anmälda våldsbrotten ner med hela 73 % sedan de tillät restaurangerna att utöka sina serveringar 03.00 istället för 02.00.

I Kalmar har krogsrelaterade bråk halverats sedan de tillät förlängda serveringstillstånd. Detta i kombination med att restaurangägare och invånare i Österåker visat intresse för en sådan förändring är goda anledningar till att förlänga uteserveringstillstånden även i Österåkers kommun.

Idag tillåter dessutom kommunen att i slutna sällskap få sin dryck serverad ute fram till 24:00 medan icke slutna sällskap måste gå in vid 22:00. Att inte erbjuda företagen och medborgarna samma möjligheter oavsett om de hyrt restaurangen eller inte är inte bara direkt orättvist utan det är också att lägga en död hand över kommunens uteliv. Värt att påpeka är även att motionen inte föreslår en förlängning utav öppettiderna utan endast en ändring av tiderna för uteservering. De flesta av kommunens restauranger och barer kommer således även i fortsättningen att stänga runt 01:00. Däremot utökas möjligheten att servera alkohol utomhus från 22:00 till 24:00.

Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta:
Att ändra de kommunala reglerna så att servering av alkoholdrycker utomhus får påbörjas tidigast klockan 11.00 och avslutas senast klockan 24.00 och därmed göra reglerna lika för såväl slutna sällskap som för alla

Andreas Lennkvist (V)

Österåkers kommun och de kommunala bolagen upphandlar för många miljoner kronor varje år. Som upphandlare ger vi försörjning åt mängder av företag. Villkoren i våra upphandlingar får därför stora konsekvenser för dessa företag, deras anställda, för Österåkers ekonomi liksom för samhällsekonomin i stort.

Många rapporter med svindlande siffror belyser hur det offentliga upphandlar varor och tjänster från företag som sedan undanhåller sina pengar utomlands för att undvika beskattning. SvD Näringslivs granskning ”Välfärdens nya ägare” visar till exempel att det varje år går 30 miljarder skattekronor till 16 riskkapitalägda koncerner. Ur dessa skattemedel genereras en vinst på nära 2,9 miljarder kronor. Riskkapitalbolagen gör alltså stora vinster – och många av dem gör också sitt bästa för att undanhålla dessa vinster från beskattning. Enligt Skatteverket omsatte de fem största välfärdsbolagen 22,4 miljarder kronor under 2014, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – men betalade bara 26 miljoner kronor i skatt. Den mest populära metoden som riskkapitalbolagen använder sig av för att undvika skatt är att registrera sig i så kallade skatteparadis.

Detta undanhållande av skatt är samhällsfarligt på flera sätt. Förutom det självklara att vi behöver intäkter för att klara finansieringen av vår välfärd, undergräver detta också skattemoralen och skapar osunda konkurrensförhållanden. Det blir svårt för seriösa aktörer att lämna lika attraktiva bud vid upphandlingar som de aktörer som undanhåller skatt. Diverse välfärdsskandaler visar också att riskkapitalbolagens vinstintressen går ut över kvaliteten.

Andra kommuner har i regler eller policy för sina upphandlingar tagit ställning mot att samarbeta med aktörer som undanhåller skatt. Kalmar anger att ”Våra leverantörer skall beskatta vinsten där den uppstår. Leverantörerna får inte ha någon koppling till det vi i dagligt tal kallar skatteparadis”. Nybro kommun har en likartad formulering. Ett tredje exempel finns i Växjö, där man slagit fast att ”Växjö kommun förväntar sig att anbudsgivaren har ett affärsmässigt etiskt förhållningssätt där vinster från verksamheter baserade i Sverige också beskattas i Sverige.” Detta bör Österåker ta efter.

Jag är övertygad om att såväl kommunens invånare som politiker delar vår uppfattning att skattebetalarnas pengar ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte flyttas från land till land för att undgå beskattning.

Jag yrkar därför:
Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i sin upphandlingspolicy utforma regler för inköp och anbud som utesluter företag som har kopplingar till så kallade skatteparadis.

Andreas Lennkvist (V)

Mikroplaster är ett problem som uppmärksammats först under de senaste åren. Idag finns mätningar som visar att vi har mikroplast spritt i alla våra vatten. Mikroskopiska partiklar kan i sig vara giftiga, men de kan också binda till sig miljögifter och därigenom orsaka skada på de djur som tar upp partiklarna.

Källorna till mikroplasten är flera. De finns i produkter där de i flera fall inte har någon egentlig funktion utan fungerar som utfyllnad, exempelvis i tvålar.

Vi använder idag en stor mängd plastprodukter. Under 2000-talets första decennium tillverkades hela 2500 miljoner ton plastprodukter. Det är mer än den samlade produktionen var under hela 1900-talet. Från flera av dessa produkter lossnar större och mindre delar som så småningom hamnar i havet. De transporteras via dagvattnet (exempelvis däckrester) och de transporteras via avloppssystemet och reningsverken (exempelvis fibrer från fleecetröjor via tvättvattnet).

En annan källa är det skräp som slängs avsiktligt eller oavsiktligt ute i naturen och som så småningom når havet och våra stränder. Plast som hamnar ute i miljön bryts inte ner, men med tiden finfördelas den av solljus och slitage och blir till mikroplast. Enligt det förslag som finns till åtgärdsprogram enligt Havsmiljödirektivet ska alla kommuner i sina avfallsplaner belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp.

Halterna av mikroskopiska plastpartiklar i plankton ökar stadigt och sannolikt kommer mängden mikroplast fortsätta öka under lång tid framöver. Östersjön är en viktig källa till livsmedel och risken är stor att dessa partiklar och/eller de gifter de bär med sig så småningom även påverkar vår hälsa. Problemet med mikroplaster är ett globalt problem. Åtgärder behövs på flera nivåer i samhället där kommunen har en viktig roll. Tidigare i år (2015) beslutade Göteborg, som första svenska kommun att fasa ut produkter med tillsatser av mikroplaster. Tidigare har även bland annat delstater i USA valt att göra detsamma. Vi föreslår att Österåkers kommun, blir ett skärgårdsföredöme och väljer att bli den andra svenska kommunen att fasa ut dessa miljöfarliga produkter.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

Att Österåkers kommun snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast.

Att ge miljö och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit.

Andreas Lennkvist (V)
Aline Österlind (V)