Österåkers kommun köper varje år ett stort antal tjänster från privata företag. Upphandlingarna berör mängder av verksamheter och sträcker sig från byggprojekt och teknikstöd till städning och olika former av omsorg för gamla och sjuka.

Tjänsteupphandlingen utvecklas i allmänhet med ambitionen att öka effektiviteten i den kommunala verksamheten. Man vill få en bättre service till en lägre kostnad.

Den ambitionen har alltför ofta lett till upphandlingar där det lägsta priset helt har fått avgöra vilka företag som ska få de offentliga uppdragen. Den tendensen har drivits på av att de EU regler som styr offentlig upphandling är svårtolkade och, när det kommer till större upphandlingar, förbjuder uttalade krav på att de anlitade företagen ska omfattas av svenska kollektivavtal.

Effekten av den ensidiga inriktningen på det lägsta priset har bidragit till att offentlig upphandling har gynnat djupt oseriösa företag som varken betalar skatt eller erbjuder avtalsenliga anställningsvillkor. Det har i sin tur bidragit till att skattepengar används för att försvåra redan snedvridna konkurrensvillkor i problematiska branscher.

Vi menar att den kommunala upphandlingen – vid sidan av att den ska säkra hög kvalitet – också ska gynna seriösa företag samt understödja en arbetsmarknad där de anställa erbjuds löner och anställningsvillkor som överensstämmer med gällande kollektivavtal.

För att uppnå det målet krävs det en tydligt social inriktning på de kommunala upphandlingsbesluten. Samtidigt måste upphandlingarna hålla sig inom ramarna för LOU och Lavallagen.

Den så kallade Vita jobb-modellen lever upp till de kraven. Modellen bygger på fyra grundpelare:

• Upphandlingsunderlagen ska utformas så att företagen som får offentliga uppdrag måste betala sina anställda i enlighet med kärnan i de kollektivavtal som redovisas i upphandlingsunderlagen. Det är dock viktigt att understryka att detta inte innebär regelrätta krav på kollektivavtal. Sådana krav är inte tillåtna. Däremot ska företagen följa kärnan i de aktuella branschavtalen så som de definieras i Lavalagen, under upphandlingsperioden.
• Huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörer som också ska följa reglerna om löner och anställningsvillkor i enlighet med de ovan beskrivna principerna.
• Företagen skriver under på att brott mot regelverken utgör uppsägningsgrund och grund för skadeståndsanspråk från kommunens sida.
• Företagen öppnar sig för kontroller där företrädare för kommunen kan kontrollera hur företagen lever upp till kraven i kontraktet mellan kommun och företag.

Idag bidrar Svenska kommuner och landsting till social dumpning genom att inte ställa rätt kvalitetskrav vid offentlig upphandling. Svart arbetskraft omsätter enligt skatteverket omkring 66 miljarder om året. Tyvärr använder den offentliga upphandlaren skattemedel för att köpa varor och tjänster utan att ställa tydliga krav på avtalsenliga villkor. Resultatet är att svarta företag konkurrerar ut seriösa företag, skatteintäkter uteblir, och det blir dyrt för samhället att handla billigt. Vita Jobb-modellen gör att kommuner och andra offentliga upphandlare kan använda reglerna i upphandlingslagstiftningen för att undvika social dumpning och svartarbete. Vita Jobb-modellen har fungerat effektivt i såväl Stockholms stad som i Malmö och allt fler kommuner väljer att använda sig utav den

Med bakgrund i detta föreslår vi:
Att kommunfullmäktige beslutar att införa den ovan beskrivna upphandlingsmodellen i samband med tjänsteupphandlingar som riskera att belastas av marknadsstörningar som bygger på illojal konkurrens i form av exempelvis lönedumpning eller skattebrott.

Andreas Lennkvist (V)
Ann-Christine Furustrand (S)

Uppdaterades: 18 mar 2018