MOTION: Inför jämställdhetskrav i upphandling

Jämställdhet innebär rättvisa, demokrati och delaktighet, att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. För att detta ska kunna förverkligas förutsätts lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Att integrera jämställdhetsperspektivet vid offentliga upphandlingar säkerställer att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och rättvis fördelning av resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligt finansierade verksamheten så att den blir mer effektiv och säker.

Kommuner och landsting har idag stora möjligheter att ställa jämställdhetskrav i sin offentliga upphandling, ändå är det en möjlighet som används sparsamt.Upphandlingar sker i strikt reglerade former enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV). Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter möjlighet att ställa olika krav på leverantörerna utöver själva tjänsten eller varan. På miljöområdet har kommuner och landsting kommit ganska långt när det gäller kravställandet. Men när det gäller jämställdhetskrav finns stora utvecklingsmöjligheter.

Ett exempel på hur man använder sig utav jämställdhetskrav i upphandlingar är Växjö kommun som lagt till detta i sin upphandlingspolicy. Policyn ställer bland annat krav på att leverantörer ska ha en jämställdhetsplan som lever upp till lagens krav. Det kan till exempel kontrolleras genom att använda SKL’s checklista. Checklistan är ett exempel på hur en kommun kan följa upp leverantörens aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen genom att från denne inhämta handlingar och uppgifter.

Utdrag ur upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun, senast ändrad 2011-08-30:

”Växjö kommun bedriver ett omfattande arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Företag som har 25 anställda eller fler ska till sina anbud på tjänster och byggentreprenader bifoga egna aktuella jämställdhetsplaner, se 3 kap 13 § Diskrimineringslagen (2008:567). Växjö kommun ska ställa krav på att leverantörerna i sin affärsverksamhet inte diskriminerar någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck.”

Ovanstående text från Växjö kommun är ett exempel enligt LOU systemet. Det går dock även att ställa liknande krav i LOV. I lagens 4 kapitel, 2 §, ges nämligen möjligheter att ställa krav på jämställdhet och sociala hänsyn:

”Den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget.”

Socialnämnden i Bollnäs kommun har t.ex. beslutat att ställa krav på jämställdhet vid upphandling av personlig omvårdnad och service:

”För att kunna ingå avtal med socialnämnden ska utföraren följa socialnämndens jämställdhetspolicy, i vilken man bland annat fastslår att jämställdhetsarbetet inom socialnämnden är en del av ett pågående kvalitetsarbete och att det är viktigt att kvinnor och män får en likvärdig behandling.”

Enligt SKL ska Sveriges kommuner och landsting i all sin verksamhet undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet därför vore det fullt rimligt om Österåkers kommun följer SKL’s rekommendationer och inför jämställdhetskrav i sina upphandlingar. Det vore även i linje med EU-rättens krav på systematisk jämställdhetsintegrering i offentliga verksamheter.

Med bakgrund i detta föreslår jag fullmäktige besluta:
Att i linje med SKL’s rekommendationer besluta att Österåkers kommun inför jämställdhetskrav i upphandlingar som sker i såväl LOU som LOV systemet i den mån det är möjligt

Andreas Lennkvist (V)

MOTION: Minska matsvinnet i Österåkers kommun

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.

Undersökningar visar att de svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2012 visar att det uppkommer ungefär 1,2 miljoner ton matavfall per år och då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – att vi köper för mycket och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna. Enbart ett hushåll beräknas kunna spara 3000 – 6 000 kr per år på att minska sitt svinn.

Men svinnet kostar och det kostar mer än bara pengar, det kostar även för miljön. Att producera mat som orsakar så mycket onödiga växthusgaser och som påverkar klimatet och bidrar till övergödning är inte långsiktigt hållbart. Speciellt om allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska svinnet är därför att göra en insats för såväl miljön samtidigt som det är kostnadseffektivt.

Som kommun kan Österåker agera, dels genom att se över hur man inom de kommunala verksamheterna kan minska onödigt matsvinn men också som en viktig aktör när det kommer till att vägleda medborgarna i en mer klimatsmart och ekonomisk hållbar riktning. Det skulle till exempel kunna ske via informationskampanjer etc.

Med bakgrund i detta föreslår jag fullmäktige besluta:

Att Österåkers kommun utreder möjliga åtgärder för att minska matsvinnet inom de kommunala verksamheterna.

Att Österåkers kommun ser över eventuella åtgärder för att öka medvetenheten hos medborgarna vad gäller matsvinn.

Andreas Lennkvist (V)